Search results

Diabeteshjälpmedel kan plockas bort ur förmånssystemet och Sveriges diabetessjuksköterskor protesterar för att rädda kvar förmånerna. Utan subvention kan en patient själv få betala 40 000 kronor för en insulinpump. - Ändra lagen och skrota det föråldrade förmånssystemet, manar Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD).Regeringen bör förbereda en ändring av den lag som styr det natio

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/risk-att-suvbentionerna-diabeteshjalpmedel-forsamras - 2025-12-01

Bebisar har mycket, barn också men inte så mycket och från och med puberteten minskar det successivt tills vi som vuxna i regel inte har något alls. Det handlar om det goda bruna fettet, det som inte gör oss feta, utan tvärtom omvandlar överskottsenergin till värme. Tidigare var uppfattningen att enbart bebisar och barn hade aktivt brunt fett. En förklaring skulle vara att nyfödda och småbarn har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/det-goda-bruna-fettet-vanligare-hos-smala-barn-0 - 2025-12-01

Att ärftliga faktorer har betydelse för kranskärlssjukdom är känt sedan länge. Det som däremot varit oklart är om överrisken överförs via generna eller via en ohälsosam livsstil i familjen. En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning, publicerad i American Heart Journal, visar att generna förefaller vara viktigast.Forskarna, ledda av professor Kristina Sundquist, studerade adopterade person

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kranskarlssjukdom-beror-mer-pa-gener-familjevanor - 2025-12-01

Så heter boken som Elin Lager och Astrid Mohlin har skrivit, ”en överlevnadsguide för unga med typ 1 diabetes” kallar de den. I boken avlivar författarna myter om diabetes, de tipsar unga nyblivna diabetiker om knep som annars kanske tar år att själv komma på. - Jag störde mig på alla okunniga påståenden om vad man får och inte får göra när man har diabetes, motiverar Elin Lager den provocerande b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/du-far-val-inte-ata-wienerbrod - 2025-12-01

”Neurovetenskap” står det på dörren som Bryndis Birnir öppnar men trots skylten handlar det också om diabetes. Hon har visat att hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans, GABA, också deltar i kontrollen av blodsockret och påverkar immunsystemets celler. Bryndis Birnir är professor på institutionen för neurovetenskap vid Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet. Hon är en av forskarna som sama

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskarprofilen-man-ska-vara-envis-och-tro-pa-sig-sjalv - 2025-12-01

Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett globalt problem och det görs mycket ansträngningar i världen för att påverka kolesterolet. En av komponenterna som står för de gynnsamma effekterna av det ”goda” kolesterolet är en speciell fettsyra, S1P. Nu har forskare i Malmö kartlagt mekanismen för hur fettsyran transporteras i blodet, vilket kan bli en viktig pusselbit i kolesterolforskningen.Stora befolkningss

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-pusselbit-i-kolesterolforskningen - 2025-12-01

En ny stor internationell studie visar att blodförtunnande medel, statiner, betablockerare och acetylsalicylsyra skrivs ut alldeles för sällan. Det är billiga, förebyggande läkemedel som skulle kunna förhindra ett mycket stort antal dödsfall i hjärtinfarkt eller stroke.Studien, där forskare från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltagit, är ett forskningssamarbete mellan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bara-i-sverige-kan-billiga-lakemedel-radda-tusentals-liv - 2025-12-01

Många fall av typ-1-diabetes orsakas av virus. Därför kan det bli vanligt framöver att vaccinera mammor för att förebygga att deras barn får diabetes. Sabina Resic-Lindehammer vid Clinical Research Centre vid Medicinska Fakulteten, Lunds universitet disputerade nyligen på en avhandling med titeln ”Triggers of autoimmunity” (se länk nedan).I avhandlingen visar hon att det kan finnas ett samband mel

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/virus-bakom-manga-fall-av-typ-1-diabetes - 2025-12-01

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström. Hon är sjukgymnast och forskare vid Lunds universitet där ett idrottsfysiologiskt centrum nu byggs upp. I samarbete med Lunds universitets diabetescentrum (LUDC)kommer man bland a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hogeffektiv-traning-ger-battre-effekt-pa-diabetes - 2025-12-01

För andra gången på kort tid får professor Olle Melander vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö ett mångmiljonanslag till sin hjärt-kärlforskning. Den här gången är det 15 miljoner kronor från European Research Council (ERC). Så sent som i juni 2011 erhöll Olle Melander Hjärt-Lungfondens stora anslag om 15 miljoner kronor. Nu beviljar European Research Council (ERC) med säte

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mer-pengar-till-uppmarksammad-forskning - 2025-12-01

Ansamling av fett i olika organ kan leda till olika följdsjukdomar vid fetma och diabetes. I kampen mot dessa sjukdomar är det därför inte bara viktigt att veta hur feta vi är, utan också var fettet finns lagrat. På Skånes universitetssjukhus i Malmö håller en ny teknik på att utvecklas som ger noggrann information om hur mycket fett som gömmer sig i kroppens organ.Fetma och diabetesÖverskottet av

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jaga-fett-med-magnetkamera - 2025-12-01

En i diabetessammanhang tämligen förbisedd vävnad under fostertiden utsöndrar kemikalier som får blivande insulinceller att mogna till färdiga insulinproducerande celler. Upptäckten kan leda till metoder att ersätta förlorade celler såväl vid typ 1 som typ 2 diabetes. Amerikanska forskare vid bland annat universitetet i San Francisco har i djurförsök kartlagt fostervävnadens, mesenkymets, roll hos

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/outforskad-vavnad-viktig-blivande-insulinceller - 2025-12-01

I en stor dansk undersökning fann forskarna ett starkt samband mellan höga halter av järn i blodet och risken för såväl typ 1 som typ 2 diabetes. Fyndet är intressant då det sedan tidigare är känt att en ärftlig sjukdom som orsakar en ansamling av järn orsakar en speciell men ovanlig diabetsform.BronsdiabetesHemokromatos är en ärftlig sjukdom där kroppen inte förmår att göra sig av med det översko

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mycket-jarn-okar-risken-diabetes - 2025-12-01

I sin doktorsavhandling har Rajesh Kumar undersökt östrogenhormonets skyddande effekt i samband med typ 2 diabetes. Här skriver han själv om sin forskning. Högt blodsocker gör att kroppens celler arbetar konstant och om blodsockret är för högt under en längre tid förstörs celler och andra följdsjukdomar kan uppstå, som hjärt/kärl-, ögon-, njur- och nervsjukdomar.Ökad insulinproduktionI min forskni

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ostrogenets-skyddande-effekt - 2025-12-01

Genom att mäta den radioaktiva isotopen kol-14 kan forskare vid Karolinska Institutet nu förknippa störningar i fettcellernas funktion med sjukdomar som fetma, diabetes och blodfettsrubbningar. Studien presenteras i vetenskapstidskriften Nature och kan leda till helt nya sätt att angripa sjukdomar i ämnesomsättningen.Resultaten visar att fettcellerna hos feta personer har ökad förmåga att lagra fe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skillnader-pa-fettcellerna-hos-tjocka-och-smala - 2025-12-01

Populärvetenskaplig kommunikation är jätteviktig. Det tycker tre LU-forskare som vunnit pris för sin förmåga att berätta begripligt om sin forskning: Christina Isaxon, Nellie Linander och Marie Dacke. – Om man inte kan förklara för andra vad man gör, då är det en viktig pusselbit i ens arbete som saknas, tycker Christina Isaxon. Christina Isaxon är forskare i aerosolteknologi. Christina Isaxon är

https://www.lu.se/artikel/prisade-popularvetare-om-konsten-att-presentera-forskning - 2025-12-01

Framgång med anslagsansökningar leder till problem av ett oväntat om än angenämt slag. Om ens forskargrupp blir nästan fördubblad, var ska alla medarbetarna sitta? Och hur ska de få plats vid laboratorieapparaterna, som redan är fullbokade? Johan Jakobsson - framtida forskningsledare i medicin. Foto: Gunnar Menander Det är sådant som Johan Jakobsson just nu funderar på. Han har haft dubbla framgån

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare-medicinaren-johan-jakobsson - 2025-12-01

Mikael Lund är kemisten som inte använder någon vit laboratorierock. Istället handlar hans forskning om datormodeller på atom- och molekylnivå. Att nu bli utsedd till Framtidens forskningsledare innebär både frihet och nya utmaningar Mikael Lund visar ett alternativt sätt att beskriva en ko. Foto: Gunnar Menaner Hur känns det att ha få utmärkelsen "Framtida forskningsledare" av Stiftelsen för stra

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare-kemisten-mikael-lund - 2025-12-01

Stiftelsen för Strategisk Forskning delar ut bidragen inom programmet ”Framtidens forskningsledare”. De ges till framgångsrika, unga forskare med goda förutsättningar att bygga upp en självständig forskarverksamhet. Av totalt 186 ansökningar valdes 20 ut. Från Lunds universitet valdes förutom Johan Jacobsson och Mikael Lund även medicinaren Anders Rosengren och atomfysikern Per Johnsson. Per Johns

https://www.lu.se/artikel/framtidens-forskningsledare-anders-rosengren-och-johnsson - 2025-12-01

Allt från praktiska problem som var en plötsligt mycket större forskargrupp ska sitta, till hur anställningsvillkoren ska bli så bra att ens duktiga medarbetare inte förloras till industrin – är frågor som snurrar runt i en nyutsedd framtida forskningsledares huvud. LUM har träffat två av de fyra unga forskare vid LU, som av Stiftelsen för Strategisk Forskning har fått tio miljoner kronor vardera

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare - 2025-12-01